"
Jag hatar mitt liv, jag hatar att må såhär. Jag skiter i alla andra som säger att det kommer att bli bättre. För så fort jag tror det håller på att vända så dras jag ner i skiten igen.
Dagen började på toa och verkar avslutas här. Börjar dagen med att spy, går sedan resten av dagen med magont och kan inte skita. Magen gör som den vill och skiter i mig. Har huvud värk dygnet runt och vill bara skjuta mig själv.
Har du inte mått dåligt under graviditeten, dygnet runt. Så besvärar er inte med att skriva, det blir bättre.
Jag HATAR att vara gravid. Har längtat så länge efter det men vill inte må såhär. Jag vill bara gråta och sova. Jag vill inte jobba eller något. Hemmet förfaller för jag orkar inte göra något. Behöver tvätta, diskbänken är full av saker, mattorna ligger i hallen och behövs tvättas, behöver dammsuga. Ja, listan kan göras lång. Men jag orkar inte bry mig. Jag vill bara ha min bebis. Jag byter gärna detta mot sömnlösa nätter, men utav illamående och ont i magen. På en gång.
Jag vill inte vara med något mera på detta tåg. Varför kan det inte få vara bra?
-Annelie-